Twitter

Nu är det så som såhär att om man tycker att jag, i dessa bråda dagar, inte är tillräckligt aktiv här, så kan man följa mig på twitter också. Jag är varken trevligare eller roligare där, men mer kortfattad. Och det kan ju gynna, menar jag.

madlin86 heter jag där. Det var bara det.

Annonser

Nu ska tant sova. Tant ska ju faktiskt öppna gymmet imorgon.

Fick med hjälp av Hanna till ett bra rygg/mage-pass efter jobbet (givetvis med avslutande stakintervaller), och sen gick jag och la mig i solariet en sväng. Somnade på två röda och vaknade en stund senare, lite brunare, lite piggare och med en odör runt mig dom skulle få skunkar att svimma. Det var ju lika bra att visa upp mig på Kvantum i det skicket (eftersom det är så de är vana att se mig), så jag stannade till där på vägen hem och fixade lite grejer till imorgon. Efter jobbet kommer la famiglia hit och firar mig i förskott eftersom jag fyller 20-nånting (har så
himla svårt att komma ihåg vad det var, så för enkelhetens skull fortsätter jag att fylla 23, precis som jag har gjort på mina andra födelsedagar de senaste åren) på måndag. Det blir tacopaj (vilket givetvis är min favoriträtt, deg och tacos I ETT!!) och fika och jag längtar en hel massa.

Kvällen har spenderats med de bästa, vi käkade thaimat och gick på bio (det var 1h och 40 min av ren ångest. Filmens budskap var ungefär att man inte kan lita på nån, och även om man är försiktig så är det nån jävel som skjuter en i ryggen till slut ändå) och sen när alla ungdomar kom ner till stan så gick vi hem. Precis så som man kan göra med gott samvete när man är 20-nånting.

Min awesomeness steg ju just med 200%.

Åter igen har jag sovit skitdåligt, men inatt kan jag ju ändå skylla på fullmånen. Jag sover alltid dåligt när det är fullmåne (det hade ju varit en sån häftig förklaring om jag hade kunnat säga att jag var en varulv. (Det hade ju dessutom kunnat förklara varför jag är så hårig)), och det är inte ens inbillning eller att jag förväntar mig det och liksom manipulerar det själv, för jag VET JU ALDRIG när det ÄR fullmåne!! Det är ju alltid någon allvetare (typ oftast min mamma) som berättar det för mig EFTERÅT! Sjukt det där. Pappa kanske är en varulv (vilket ju skulle förklara varför mamma liksom lärt sig månkalendern utantill), och så har jag liksom bara ärvt den där biten som inte är så cool (aka sömnlösheten och pälsen). Nu när jag tänker på det så kan jag ju faktiskt yla (yla/låta, same same, tänker jag) jättehögt. Måste undersöka det här närmare känner jag.

(det var för övrigt inte alls vad det här inlägget skulle handla om egentligen, men ni vet hur det är..mina tankekedjor äro outgrundliga)

Ännu en sjukt attraktiv egenskap.

Syrran mötte mig imorses när jag kom ut till Locketorp, så körde vi en liten fotosession. Löparbilder. Det var ganska nyttigt att göra det, jag insåg till exempel att jag tappar hållningen och höfterna väldigt ofta. Dessutom insåg jag att jag tydligen är kobent (klantig OCH kobent, jag kommer få bli gammal med ett gäng katter). Mina systrar var rörande överens, medan pappa försökte släta över. ”Du är väl inte kobent”, sa han. Nice try farsan, men det går ju inte att förneka hur gärna jag än vill. Jag har benställningen, de fyra magarna (ja för alltså, hur ska man annars kunna förklara min aptit?) och vi har ju redan konstaterat att jag är ungefär lika smidig som en kossa. Ge mig en bjällra och sätt mig i en hage och jag lovar att ingen kommer märka skillnaden.

Första fem kilometrarna berättade Hanna om maten hon har ordnat till ikväll. Jag tror jag gick upp något kilo bara genom att lyssna.

Hanna hämtade upp mig sisådär en kvart efter att jag kommit innanför dörren hemma, och sen tog jag med henne på en långrunda. Dryga 17 km blev det, och mer hade det blivit om vi inte hade stött på lite problem efter 10 km (för en gångs skull var det inte min mage som var problemet, utan Hannas näsa(!!)). Starkt gjort att fortsätta springa efter det, men det är ju lite så både hon och jag jobbar. Nu har jag käkat lunch och väntar på att mamma ska hämta upp mig och följa med till systemet (ifall jag inte minns vart det ligger menar jag), sen ska jag powernapa en stund och sen är det hög tid att ge sig bort till Hanna för att börja förbereda kvällen (det är inte så att jag, som man säkert kan tro, är naturligt snygg. Det krävs en del jobb). Vi är supertaggade. Men vi har ändå bestämt att vi inte ska bli sådär odrägliga som vissa (vad jag har hört) kan bli. Vi ska ju liksom ändå ”föra oss”, be ”ladylike” (eftersom vi aldrig är det annars, liksom). Vi ska till och med ha klänning. Riktiga klänningar alltså, inte bara lite för långa tränings-tishor som man låtsas är en klänning lite på skoj. Och klackaskor (heter det klackaskor efter att man fyllt sju? Ska man säga ”pumps” nu som alla andra normala människor?).

Jag sprang snabbast av alla (det är bara 70+are på gymmet på morgonen, asbra för självförtroendet)!

Jo men så att jag ville ju såklart (nördig som jag är) testa mina nya träningskläder idag, och eftersom att solen inte riktigt levererade så fick jag ju lalla bort till gymmet och springa (jag kunde ju ha sprungit i gamla kläder, men ni minns ju astrot. Yta, it’s all about yta). Hanna jobbade så jag kombinerade dessutom löpning med lite härligt umgänge. 13 km fick jag till och jag hade bra tempo i benen, och det var ju en perfekt start på en guldhelg tänker jag.

20120706-101449.jpg

Min sommar.

Hanna läser mitt astro för sommaren. Jag ska hitta någon het dude (eftersom jag tydligen är mer fokuserad på kropp och yta än på hjärna) och få till det med nu i början av sommaren, och sen efter 20/8 så kan det gynna att jag skaffar mig ett gymkort och försöker komma i form. Fredag vecka 29 ska jag dessutom gå på bio, så om det är någon het dude utan hjärna som vill hooka upp då så vet ni vart jag är (det stod inte på vilken film, men jag tänker att det faller sig naturligt).