Det fattades ju bara det, precis som att min begynnande lunginflammation inte är besvärlig nog.

Jag har tjoffat upp en massa allerginässpray i näsan, så nu är jag nog på bättringsvägen tror jag. Så tänker jag att Göteborg är en storstad, och i storstäder finns det inte så mycket träd som ska hålla på och slå ut hela tiden, så då kommer ju allt lösa sig ganska naturligt på lördag.

Idag däremot är det inget som har löst sig. Jag ska ju som sagt jogga lite, sista rundan innan varvet ni vet, men sekunden jag kom ut från jobbet och vinden gav mig en smäll på käften så blev jag ganska osugen på det där. Jag hatar blåst. Det finns inget värre väder att springa i än blåsigt. Jag kan bänkpressa, köra aerobics, INTE TRÄNA ALLS, vad fan som helst, men jag springer inte i storm. Okej ibland springer jag i storm, men det ska jag tala om för er att jag njuter minsann inte av det. Så tanken på att skita i det har ju givetvis slagit mig, men så kommer jag ju på det där med att varvet är i övermorgon och att jag inte har sprungit sen i söndags, så då är det ju bara att snöra på sig löparpjuxen och dra iväg.

Jag tar med Johan, för delad olycka har ju ändå lite skadeglädje i sig, tänker jag.

Annonser

För varje skitpass..liksom.

Torsdag. Mötesdag, tillika veckans segaste dag. Inga undantag. Idag drog mötet dessutom ut på tiden, så när jag kom hem var jag slut i huvudet, trött i kroppen och inte jättejättesugen på löpning. Försökte med en tallrik gröt (dagens första för övrigt. Testade alternativ frukost imorses (precis som att jag är någon jävla äventyrare som bara skiter i vilket), det är ranson på gröten nu tills jag fått hem en ny laddning proteinpulver. Jag gillade det inte alls. FRUKTANSVÄRT påfrestande) eftersom jag inte käkat något på 4,5 timmar, men inte ens det hjälpte särskilt mycket. Till slut var vår motivation så nere på noll att vi helt enkelt bara bestämde oss för att ta oss igenom skiten. Så fort vi kom iväg la jag på förslag att vi skulle köra en intervall, bara. En kort. Långsam. Men då hade Johan fått feeling och skulle lalla iväg en sväng OAVSETT min medverkan, och det bar ju emot min stolthet oerhört att lomma hem ensam, så jag fick ju snällt hanka mig fram. Vi skulle springa en kort runda sas det, men så klantade Johan till det nånstans där i mitten, så då var det ju lika bra att springa klart hela milsrundan tänkte jag. Men ska jag vara ärlig så var det inte speciellt roligt alls idag, hade jag inte varit så osäker på komforten så hade jag hoppat upp på Johans rygg och åkt snålskjuts hem.

Imorgon jobbar jag långpass så då blir det vila, och det kan ju vara skönt tänker jag. Det gynnar, så att säga.

One down, one to go.

Sovmorgon till 8.20, bara det hör ju att jag är värd en medalj. Sen släpade jag med Johan ut på en milsrunda i snön före frukost- nordanvind, modd och snöfall till trots- och det kan ju ändå vara värt en medalj till kan jag känna. Hanna skickade sms och frågade om jag hade önskemål på övningar till cirkeln i eftermiddag, så det ligger full fokus på det nu. Brukar önska baklängesburpies men jag funderar på om jag ska vara lite wild’n crazy idag. Kanske ska ta baklängesburpies, grodhopp OCH typ armhävningar över bräda. Det blir ju roligt.

Upp och hoppa rise and shine.

Jag ska ut och springa. Med Mia (vilket för närvarande måste ses som en stor skräll). Mina ben är som spagetti. De är som spagetti med mjölksyra. Men det är ju bara att bita ihop och köra på tänker jag. I eftermiddag vankas det cirkelmys och imorgon har jag vilodag, så idag får jag liksom borra ner huvudet och bara kötta. Det kanske blir en långsam köttning (med tanke på spagettiben och att det BLÅSER), men likväl blir den av. Lite aminosyror och sen kör vi då!

20130130-065445.jpg

Det här är anledningen till att jag inte kan vara spontan. Jag glömmer saker när jag är spontan.

Tydligen ska jag springa intervaller (eftersom det blåser storm utomhus och jag avskyr blåst och min uterunda därför är tillfälligt inställd) utan musik i öronen. Nej, det var inte min intention från början, herregud. Jag glömde mina hörlurar, det är ju som bekant lite så jag jobbar. Med tanke på mitt fysiska tillstånd kanske det bara blir en intervall dock, jag är snuvig. Och hypokondrisk. Vad kallas ett sånt pass förresten, med bara en intervall? Sprint?