Jag har nog egentligen mest tränat tålamodet.

Låt oss säga såhär: tre år, ett giftermål, två avkommor. Det kan sammanfattas som att jag inte är riktigt lika vältränad som sist. Jag ”tränade” mitt första pass igår sedan avkomma nummer två kom till världen för sju veckor sedan. ”” för att det var ett rörlighetspass på FMTK-appen. Det räknas således inte som riktig träning. Lik förbannat har jag sån träningsvärk idag att jag i största möjliga mån undvikit att sätta mig ner. Dels för att det gör så sjukt ont, dels för att jag är rädd att inte komma upp igen (vilket förvisso vore okej om det inte var för att jag har en galen tvååring som skulle kunna riva hela huset om han fick chansen). Hur som helst så trotsade jag idag träningsvärken och gav mig ut på en powerwalk. En ”barnvagnspromenad” som det så fint innebär nu för tiden. Med dubbelvagn. Så det där med ”power” kan väl diskuteras. Men lite psyke finns nog kvar där ändå (det som inte förbrukats av nämnda tvååring). Så jag tänkte bli vältränad igen. Kanske springa Göteborgsvarvet nästa år. Och om jag hinner och inte glömmer bort alla ord hela tiden kanske jag bloggar lite på vägen. När jag får feeling, så att säga.

Annonser