Lördagsmode.

Det var ju bara att kuta då. 10,4 km på 50 minuter blankt, det får ju vara väl godkänt såhär en tidig morgon utan energi i kroppen. Testade nya skorna gjorde jag, och det klart att de kändes ju ganska exakt som mina andra nya Nimbus känns. Det var ju liksom tanken. Tog racet upp i trapporna och kraschlandade lite fint precis innanför dörren. Sen lyckades jag duscha, föna+platta håret, klä på mig och sminka mig på en halvtimme. Jag vet inte men det känns ju nästan ännu mer imponerande än det där med löpningen. Fick äta frukost med fint sällskap, blev skjutsad till jobbet och satt och pratade med härlig kollega en stund när jag kom, så starten på dagen har ju varit fantastiskt bra.

Johan sprang dessutom idag sitt första lopp någonsin, och eftersom bansträckningen gick ungefär tre minuter från mitt jobb så var jag en stöttande flickvän och gick dit och hejade. ”Hejade”. På vägen bort fick han ett leende, på vägen hem fick han en applåd och ett ”kom igen nu, sluta lipa!!”. När jag tänker efter kanske jag behöver öva på den där första biten i epitetet ”stöttande flickvän”. Just nu får jag nog bara godkänt på själva ”flickväns”-delen. Men det är ju nog så viktigt tänker jag. Man kan ju inte vara bäst på allt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s